Jennifer

Idag ska min pojkvän på thanksgiving middag med sin släkt vilket fick mig att tänkte på hur thanksgiving är (utifrån det jag sett på tv och film) och kom på att flera människor borde ha det med sin släkt/familj. Speciellt min familj. Vi har blivit så enormt tråkiga, sorgsna och näst intill slutat umgås med varandra. Våra jular för ett par år sen var lyckliga, mycket familjekärlek, mycket folk, lekar och bus. Massa god mat och mys enda in på småtimmarna. Senaste julen rymde jag där ifrån, det går inte att vara kvar med min familj om du inte vill förstöra din jul för resten av din framtid och börja avsky den. Det är så sorgset, folket som brukade vara med oss har skaffat nya familer att fira med och andra har gått bort. Personen som fixade med maten så att det inte fanns en annan familj de närmsta kilometrarna som hade mer mat och traditioner har gått bort så nu är det lite ihop kastad vad var och en möjligtvis vill ha. Det leks inte längre några lekar och stämningen är nere. Och så fort de har fått i sig lite ska det sorgset skålas och fällas en tår för de människor/djur som lämnat oss.

Visst det är gulligt att vilja minnas, men kan man inte välja en annan dag och hålla på traditionerna, lägga ner lite extra energi till maten för att hedra minnet av det vi brukade ha. Anstränga sig lite till det yttre för att hålla humöret uppe och mysa lite extra med sin familj nu när vi faktiskt är samlade för en helgdag som funnits i all evighet som ska vara glatt, stökigt, mysigt och kärleksfullt.

Om min familj skulle fira thanksgiving kanske vi skulle kunna vara tacksamma varandra, ha en till mysig dag tillsammans, mysa till det och stöka runt. Visa uppskattning till vad vi har nu och lägga det andra bakom oss för ett par timmar och njuta av stunden tillsammans. Och om inte annat kan vi kanske förstöra thanksgiving middagen för varandra och fira en hyfsat lugn och mysig jul tillsammans och sluta förstöra den för oss barn som ska fira den i 50 år till.

Och om jag får säga det själv, "Jag är tacksam för/över" .....

• Mina vänner som finns runt omkring mig
• Att ha träffat Daniel <3
• Min mamma, trots att det inte alltid är så lätt så hade jag inte varit den jag är idag utan dig
• Att vi fortfarande får snö varje år så jag kan göra det jag tycker bäst om, åka snowboard
• Att någonstanns i mitt undermedvetna så fortsätter jag att kämpa i skolan även om jag är rätt trött på det

Och just nu är jag tacksam till StarFm som håller mitt humör uppe när jag sitter och jobbar på det vi fått från praktiken.

:*